Lördag 8 maj
Sköna Maj - nu är det dags för det som vi jobbat för hela våren! Vädermakterna står på vår sida, ty det regnar inte vid Tiveds skola. Den riktiga majsolen lyser med sin frånvaro. Men inne Skolbyggnaden är det både varmt och mysigt. Tavlor, glaskonst och keramik finns att titta på. Hugade spekulanter
också. Gullvi Taalers Kematisranka kommer att pryda en vägg hemma oss ett ungt par. Det droppar in folk efter hand. Intresset stort! Det är inte alla dagar som det finns så mång konstverk att titta på.
Gruppen Konstantia består av 10 "tanter" med rötterna omkring Laxå. De träffas en gång i veckan för att ha trevligt och måla. Birgitta Nylén har varit aktiv sedan 1990 på den tiden bodde Birgitta i Laxå. Det blir inte lika ofta nu när det är Edö som är hemma för henne.
Birigtta berättar att namnet Konstantia kom till för 5-6 år sedan och gruppen bildades då. De sex ur Konstantia som ställer ut i Skolbyggnaden i dag är systrarna Ing-Britt Nilsson och Rose-Marie Hedelind, Britt-Marie Dahlberg, Gullvi Taaler samt Lena Norrman-Ljungdahl, som är den senast anslutit sig till det glad målargänget .
De glada och humoristska damernas konstverk smittar av sig...så ta vägen förbi och titta.
Uställning visas hela SkönaMaj veckan i Skolbyggnaden i Tived.
Nordhult och Norra Aspamarkens bygdelag representeras av Susanna Lindström
som har haft Agneta Svidén som mentor i många år. Trädgården och Tivedens skogar och sjöar inspirerar Susanna, som använder sig av gouchefärg.
Anna Bergström från Åboholm ställer ut både stora krukor och mindre föremål.
Jeanette Håkansson nyinflyttad till Håggeboda visar glasfat i fusingteknik.
Susanne Bichis bidrar med mjukt hantverk. Kanske är det de små underjordiska som givit idén till de ulliga varelsena.
Det svarta och hårda, det står Ämtatorps smedja för. Lars och Rosa Lejon visar ljusstakar, krokar och ett specialdesignat grillspett. Något för den kommande grillsäsongen kanske?
Kaffe och bullar har en strykande åtgång. Tipsrundan lockar en del, så nya blanketter måste tryckas upp, men det är ju roligt att det är efterfrågan.
När första dagen av årets evenemangs-sensation var slut - kl 17 för vår del - så hade 116 personer besökt utställningen.
Söndagen den 9 maj
Dagens resa går till Bredebolet
Steker ägg och brer mackor i fall att det inte skulle dyka upp något matställe utmed vägen. Fick tips om att matsäck var bra att ha med sig, då det inte vimlar med matställen efter vägen. Något att tänka på ett annat år. för det blir väl en ny Sköna maj vecka nästa år?
Idag är det Skaga och Bredebolet som står på dagordningen . Vi startar tidigt för att ha tid att ta det lugnt på den krogiga vägen mot Undenäs. Det är charmigt med krokiga vägar när man inte har bråttom. Vi svänger av mot Skaga och skymtar Sträle stugan.
Rositas hantverkscafé i Bredebolet är vårt mål. Klockan 12 så ska Göta Kanal bolagets skogvakatare, Alf Arwidsson berätta om Unden. Vi kommer till Bredebolet i god tid. Det är lite ruggigt när vi kliver ur bilen, men det kunde ju ha varit mycket värre. Meterologerna spådde regn i går kväll.
Från pavilljongen hördes musik och på gårdsplanen fanns på minigolfbana och en utställning med motorsågar.
Gissa om gamla minnen väcktes till liv här. Att vara skogsarbete förr var ingen sinekur precis. Styrketräning det fick man i jobbet så det räckte till. Att släpa runt med dessa motorsågar och dessutom såga med dem krävde sin karl.
Skaga stavkyrka
är vårt sista utflyktsmål för dagen. Vi går in och Skagagården och njuter av att få sitta i vacker salong och dricka kaffe och te med bulle och chokladkaka. Det är skönt att komma in i värmen efter den myckna utvistelsen vid Bredbolet.
Sedan vandrar vi över till stavkyrkan. Den tredje i ordning. Den första byggdes 1137 och efter många århundraden så revs den 1826.
En ny stavkyrka byggdes och invigdes 1960. Nyårsnatten 1999/2000 brann hela kyrkan endast klockstapeln brevid fanns kvar. Men återigen byggdes upp och invigdes igen 2001.
Brita Klippås berättade livfullt om Skaga kyrkas snart 1000-åriga historia.
Så lite nostalgi!
Vår bilfärd gick vidare mot Åsebolet, Barrud och Åna. Vi åkte förbi Anderstorp. Den gamla skolan där jag jag gick 2 år i småskola för fröken Julia Danell. Vi hittade infarten till den gamla landsvägen och det är märkligt så smal den är. Men Lövönsbacken den är både lång och krokig, men förhoppningsvis var gruset inte så grovt på den tiden jag cyklade där - före 1958! Tänka sig att då gick det linjetrafik med buss på denna väg!
/Anita Karlsson, Aspamarkens byalag
